Psykosomatisk är ett ord som ofta används fel. Det används som om det vore en synonym till inbillad, som om smärtan inte riktigt finns, som om det handlar om att man tänker för mycket eller behöver ta sig samman. Det är en missuppfattning som orsakar skada, ibland skam, och det är dags att rätta till den. Psykosomatisk smärta är verklig smärta. Den har en fysiologisk förklaring. Och den kan behandlas, men inte på samma sätt som smärta med en tydlig strukturell orsak. Vad betyder psykosomatisk? Psykosomatisk kommer från de grekiska orden för själ och kropp. Det beskriver samspelet mellan psykologiska processer och kroppens fysiologi, och det är ett samspel som är välbelagt i forskningen. Hjärna och kropp är inte separata system. De kommunicerar konstant via nervsystemet, immunsystemet och hormonsystemet. Det innebär att psykologisk belastning, stress, trauma, ångest och förlust, påverkar kroppen på ett mätbart och konkret sätt. Muskler spänns, inflammation ökar, smärttrösklarna sänks. P

Det känns som att du håller på att bli sjuk. Kroppen är tung och öm, lederna värker, musklerna gör ont vid beröring och allt tar oproportionerligt mycket energi. Men febern uteblir, och efter några dagar är du varken sjukare eller friskare. Kanske har det pågått länge. Det är ett symptommönster som många känner igen men få har fått ett bra svar på. Traditionell utredning visar ingenting, och förklaringen man får är ofta vag. Men det finns en fysiologisk förklaring, och den har med nervsystemet att göra. Varför gör kroppen ont utan att du är sjuk? Influensaliknande värk utan feber är i många fall ett tecken på att det autonoma nervsystemet befinner sig i ett förhöjt aktiveringstillstånd under lång tid. Det är inte inbillning och det är inte psykosomatiskt i nedsättande mening. Det är kroppen som reagerar fysiologiskt på en belastning den inte hinner återhämta sig från. När nervsystemet är kroniskt aktiverat håller muskulaturen en förhöjd grundspänning, cirkulationen i vävnaden försämras

Det finns ett tillstånd som ligger bakom många av de svåraste och mest svårförklarade smärttillstånden, ett tillstånd som sällan nämns i det första läkarsamtalet men som forskningen har ägnat allt mer uppmärksamhet åt under det senaste decenniet. Det kallas central sensitisering. Att förstå vad det är förändrar hur man ser på smärta, och på vägen till att bli bättre. Vad är central sensitisering? Central sensitisering innebär att det centrala nervsystemet, hjärnan och ryggmärgen, har blivit överkänsligt för smärtsignaler. Det behandlar inkommande signaler som farligare och mer smärtsamma än de egentligen är, och det kan till och med skapa smärtupplevelser utan att det finns någon skada i vävnaden som förklaring. Det är en plasticitetsförändring, nervsystemet har bokstavligen förändrat hur det bearbetar information. Det är inte en inbillning, det är en mätbar neurologisk process. Vid central sensitisering sänks smärttröskeln, det som tidigare inte gjorde ont börjar göra ont, beröring ka

De flesta förknippar depression med höstmörker och kalla dagar. Men sommardepression är ett verkligt och relativt vanligt tillstånd — och det som gör det extra tungt är att omvärlden förväntar sig att du ska må bra just nu. När alla andra verkar njuta och du inte kan känna det — uppstår inte bara nedstämdhet, utan också skuld och skam över att du inte räcker till på årets "bästa" tid. Vad är sommardepression? Sommardepression är en form av årstidsbunden depression, ofta kallad SAD (Seasonal Affective Disorder), som drabbar under sommarmånaderna snarare än på höst och vinter. Den är mindre känd än vintervarianten men drabbar en mindre andel av dem som lider av årstidsbunden depression. Symtombilden skiljer sig tydligt från vinterdepression. Där vinterdepressionen ofta yttrar sig som trötthet, isolering och nedstämdhet, visar sig sommardepressionen mer som oro, sömnstörningar, inre rastlöshet och en känsla av att vara i otakt med omvärlden. Det gör den svårare att känna igen — och svårar

Sommaren är laddad med förväntningar. Frihet, glädje, avkoppling och socialt liv, allt på en gång. För många är det årets höjdpunkt. Men för en växande grupp väcker sommaren framför allt oro, stress och en känsla av att inte räcka till. Det kallas sommarångest, och det är mer vanligt förekommande än de flesta pratar om. Vad är sommarångest? Sommarångest är inte ett kliniskt diagnosbegrepp, men det beskriver ett välkänt mönster av oro, nedstämdhet och stress som uppstår i samband med sommarsäsongen. Det kan yttra sig redan i maj när sommaren närmar sig, intensifieras under själva ledigheten, eller slå till i slutet av semestern när hösten skymtar. Det som utmärker sommarångesten är just kontrasten, känslan av att du borde må bra, men inte gör det. Den kontrasten i sig förstärker ångesten. Varför uppstår den? Det finns flera faktorer som samverkar, och de flesta handlar om vad sommaren faktiskt kräver av nervsystemet — snarare än vad den lovar. Strukturen försvinner. Vardagen med sina ru

Vagusnerven är ingen ny upptäckt, men intresset för den har ökat markant de senaste åren. Och det av goda skäl. Ju mer forskningen kartlägger hur kropp och nervsystem hänger ihop, desto tydligare framträder vagusnerven som en av de viktigaste aktörerna. Den är inblandad i hur du återhämtar dig efter stress, hur du upplever smärta, hur din mage mår, hur din hjärtrytm regleras och hur din sömn ser ut. För många med kroniska besvär som inte har fått en tydlig förklaring är vagusnerven en viktig pusselbit. Vad är vagusnerven? Vagusnerven, på latin nervus vagus, är den tionde av de tolv kranialnerverna och den längsta nerven i det autonoma nervsystemet. Den löper från hjärnstammen ner genom halsen, passerar hjärtat och lungorna och grenar ut sig till bukorganen, tarmen och njurarna. Namnet vagus är latin för vandrande, och det speglar väl hur nerven rör sig genom kroppen utan att hålla sig till ett enda organ eller system. Vagusnerven är den primära bäraren av det parasympatiska nervsysteme