Vagusnerven är ingen ny upptäckt, men intresset för den har ökat markant de senaste åren. Och det av goda skäl. Ju mer forskningen kartlägger hur kropp och nervsystem hänger ihop, desto tydligare framträder vagusnerven som en av de viktigaste aktörerna.
Den är inblandad i hur du återhämtar dig efter stress, hur du upplever smärta, hur din mage mår, hur din hjärtrytm regleras och hur din sömn ser ut. För många med kroniska besvär som inte har fått en tydlig förklaring är vagusnerven en viktig pusselbit.
Vad är vagusnerven?
Vagusnerven, på latin nervus vagus, är den tionde av de tolv kranialnerverna och den längsta nerven i det autonoma nervsystemet. Den löper från hjärnstammen ner genom halsen, passerar hjärtat och lungorna och grenar ut sig till bukorganen, tarmen och njurarna.
Namnet vagus är latin för vandrande, och det speglar väl hur nerven rör sig genom kroppen utan att hålla sig till ett enda organ eller system.
Vagusnerven är den primära bäraren av det parasympatiska nervsystemets signaler, det vill säga det system som aktiverar återhämtning, nedvarvning och reparation. Den är motpolen till det sympatiska systemet som aktiverar kroppen vid stress och fara.
Vad gör vagusnerven?
Vagusnerven reglerar en lång rad kroppsfunktioner som vi normalt inte tänker på. Den sänker hjärtfrekvensen efter ansträngning, stimulerar matsmältningen, dämpar inflammatoriska processer i kroppen, reglerar rösten och sväljningen och påverkar immunsystemets aktivitet.
En viktig detalj som ofta förbises är att vagusnerven till ungefär åttio procent är afferent, det vill säga den bär information från kroppen upp till hjärnan, inte bara tvärtom. Det innebär att kroppens tillstånd hela tiden rapporteras uppåt och påverkar hjärnans bedömning av om situationen är trygg eller farlig.
Det är en av orsakerna till att somatiskt arbete, arbete som riktar sig mot kroppen, kan ha en direkt effekt på hur nervsystemet mår. Kroppen skickar lugnande signaler uppåt, inte bara hjärnan nedåt.
Symtom på att vagusnerven inte fungerar optimalt
Det finns inget enkelt sätt att mäta vagusnervens funktion i vardagen, men det finns ett antal symtom som ofta förekommer när den inte arbetar som den ska.
Vanliga tecken är svårigheter att varva ner efter stress, en känsla av att aldrig riktigt kunna slappna av, yrsel som inte har en tydlig orsak, hjärtklappning i vila, matsmältningsproblem som uppblåsthet och irritabel tarm, heshet eller känsla av tryck i halsen, kronisk trötthet, och ångest eller nedstämdhet utan uppenbar anledning.
Dessa symtom kan naturligtvis ha många orsaker, men när de uppträder i kombination och inte förklaras av traditionell utredning är det värt att överväga det autonoma nervsystemet och vagusnerven som en bidragande faktor.
Tryck på vagusnerven och vagusnerven i kläm
En del som söker information om vagusnerven har fått höra att deras symtom kan bero på tryck mot nerven, exempelvis från spänningar i nacke och hals. Det är inte fel, men det är en förenkling.
Vagusnerven kan påverkas av omgivande vävnad, och kroniska spänningar i halsmuskulaturen och fascia runt nerven kan störa dess funktion. Men i de flesta fall handlar det inte om ett mekaniskt tryck utan om ett samspel mellan nervsystemets aktiveringstillstånd och vävnadens spänningsmönster. Att lösa upp spänningarna i nacke och hals kan ha positiv effekt, men det behöver göras som en del av ett bredare nervsystemsarbete för att hålla.
Hur stimulerar du vagusnerven?
Det finns flera metoder med varierande grad av vetenskapligt stöd för att öka vagusnervens aktivitet, det som brukar kallas vagustonus.
Djupandning med betoning på lång, kontrollerad utandning är den mest välbelagda metoden. Utandningsfasen aktiverar det parasympatiska systemet och signalerar till kroppen att det är tryggt att slappna av. Humming och sång aktiverar vagusnerven via vibrationer i struphuvudet. Kall exponering, exempelvis kalldusch eller kallt vatten mot ansiktet, utlöser en parasympatisk respons via nerver i ansiktet som kommunicerar med vagusnerven. Massage av nacke och hals kan stimulera vagusnerven mekaniskt via baroreceptorer i halskärlen.
Medicinsk vagusnervstimulering, en behandling där elektroder placeras på nerven eller i örat, används vid epilepsi och behandlingsresistent depression och är en helt annan kategori än de egenvårdsmetoder som beskrivs ovan.
Hur arbetar vi med vagusnerven på Oshun?
På Oshun arbetar vi inte med vagusnerven som ett isolerat mål, utan som en del av ett bredare autonomt nervsystemsarbete. Vår bio-adaptiva impulsteknik via MedKey kommunicerar via hudreceptorer och fria nervändslut med det autonoma nervsystemet, och behandlingen i sig skapar förutsättningar för parasympatisk aktivering, det vill säga den tillstånd vagusnerven förmedlar.
Det manuella arbetet med fascia och triggerpunkter i nacke, hals och skulderblad kompletterar detta genom att lösa upp spänningar som kan begränsa vagusnervens rörlighet och funktion i de strukturer den passerar.
Resultatet är en behandling som arbetar med nervsystemets reglering på flera nivåer samtidigt, inte bara symtomen.
Vill du veta mer?
Om du känner igen dig i symtombilden, eller om du är nyfiken på vad ett nervsystemsfokuserat arbete kan innebära för dig, är du välkommen att boka ett kostnadsfritt samtal.